Arbete och umgänge med etniska svenskar är nyckelfaktorer för lyckad integration

Idag presenteras Nya Kompisbyrån och Perspetivos undersökning Integrationspulsen. Rapporten visar bland annat att 4 av 10 utrikesfödda svenskar inte känner sig som en del av det svenska samhället. Faktorer som ökar känslan av tillhörighet är att umgås med etniska svenskar, ha ett arbete och att ha barn. Rapporten pekar också ut förbättringsområden kopplat till integrationsprocessen.

Integrationspulsen är den första undersökningen i sitt slag, kvantitativ och fullt representativ, som undersöker nya svenskars egna upplevelser av att integreras in i det svenska samhället. 

Umgänget med etniska svenskar en nyckel
4 av 10 utrikesfödda svenskar svarar att man inte känner sig som en del av samhället. När man ställer samma fråga till människor som regelbundet umgås med etniska svenskar ökar antalet till 8 av 10. Samtidigt anger 52 procent av respondenterna att man inte regelbundet träffar etniska svenskar. 

– Vi vet från vår verksamhet att kontakten med etablerade svenskar är oerhört viktig för att komma in i samhället. Det handlar om att få träna på språket och börja bygga sitt nätverk för att kunna komma i arbete. Integrationspulsen visar svart på vitt hur centralt umgänget med etniska svenskar är. Fler aktörer behöver göra mer för att sådana möten sker och att människor får en chans att komma in i det svenska samhället, säger Mardin Baban, verksamhetschef Nya Kompisbyrån.

Stöd för att komma in på arbetsmarknaden
En annan nyckelfaktor för att känna sig som en del av det svenska samhället är att ha ett arbete. 64 procent av respondenterna som uppger att de har ett jobb känner sig som en del av samhället, motsvarande siffra för de som inte har jobb är 49 procent. Samtidigt anser nästan 7 av 10 att de har fått för lite stöd för att komma i arbete i Sverige. Kvinnor svarar även i högre utsträckning att man inte fått hjälp i jämförelse med män. 

Diskriminering över tid
Nära hälften av respondenterna svarar att man upplevt någon form av diskriminering i Sverige. 66 procent av respondenterna som upplevt diskriminering anger etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund. Andelen som uppger att de upplevt diskriminering stiger gradvis från 1980-2020. Gruppen som kommit till Sverige från 2020 till idag har i lägst grad upplevt diskriminering. Respondenterna har även fått bedöma hur väl de bemötts under sin första tid i Sverige, där sticker gruppen som kommit under 1980-talet ut som mest väl bemötta. 

Rapporten är den första i sitt slag
Integrationen, dess utmaningar och hur den ska förbättras har varit en brännande politisk fråga i Sverige det senaste decenniet. Men innan idag har ingen ställt frågan direkt till den grupp människor som faktiskt berörs om hur man upplevt sin integrationsprocess. Rapporten är även unik i den bemärkelse att den både är kvantitativ och representativ för en målgrupp som vanligtvis inte inkluderas i undersökningar. 

– Undersökningsbranschen står inför ett paradigmskifte där kravet på representativ data blir allt högre. Representativ data innebär kort sagt att datat speglar hela samhället, inklusive minoritetsgrupper som i det här fallet har varit den primära målgruppen. Det är inte bara en demokratisk aspekt att alla ska få komma till tals, det gör också att datat blir mer pålitligt att fatta beslut på, säger Suzan Hourieh Lindberg, vd Perspetivo. 

Åtgärder framåt
I rapporten ställs frågan direkt till målgruppen om vad de själva ser som det viktigaste för att integrationen skall lyckas. Där framgår bland annat möjligheter till förbättrade språkkunskaper, mer social kontakt med etniska svenskar, tillgången till arbete, samt validering av internationella kvalifikationer och arbetslivserfarenhet. Respondenternas egna rekommendationer:

1. Språkkunskaper: Att behärska det svenska språket. Språk är ett grundläggande steg i integrationsprocessen och avgörande för att kunna öppna dörren till många andra delar av samhället.

2. Sociala nätverk: Att främja kontakt mellan nya och etablerade svenskar. Framför allt kontakten med inrikesfödda svenskar har ett stort värde i integrationsprocessen.

3. Tillgång till arbete: Att underlätta nya svenskars tillgång till arbetsmarknaden genom att erkänna och validera internationella kvalifikationer och erfarenheter, vilket kan öppna upp för fler och bättre arbetsmöjligheter.

4. Tillgång till information: Att säkerställa att väsentlig information om livet och arbetet i Sverige både är lättillgänglig och presenterad på ett tydligt sätt från dag ett.

5. Minskade byråkratiska hinder: Att förbättra effektiviteten i offentliga tjänster och minska byråkratiska hinder för att möjliggöra en smidigare och mer välkomnande integrationsprocess.

Läs Integrationspulsen i sin helhet: Integrationspulsen: en pulsmätning av nya svenskars integrationsupplevelser
Pressansvarig Perspetivo: Olivia Hansson, olivia@perspetivo.com